Måndag morgon

Den uppmärksamme läsaren har troligtvis redan upptäckt att Povel Ramel hade rätt, dvs "Det är mååååndag morgon...". Även icke läsare verkar ha upptäckt det. Flugorna i bokskogen till exempel. De smattrade mot jackan och kepsen när jag susade genom skogen på min Crescent. Jag må se ut som en tönt i keps, men hellre det än att ha en minsre koloni av jurtjyrkogården i ögonen när man kommer fram till stationen.
Andra som verkar ha upptäckt måndagen är resenärerna. Ni vet dom där som åker tåg med mig på morgon och eftermiddag. Det var totalt kaos på pågatåget. Alla våra platser var upptagna, så vi fick sitta på andra platser och förvirringen var därmed total.
Även turisterna har upptäckt denna morgon. Det verkar vara fullt i boskapsklass då det står folk i foajén (visst heter utrymmet vid dörrarna i ett tåg foajén). I båset bredvid mig har jag en ytterst effektiv turist iförd leopardmönstrad topp och som alla vet så är det en av de värsta sorterna. De ställer höga krav, ser ner på allt, tar mycket plats och säger ofta "När jag var i [valfri snobbig turistort] så...." eller "Jag har faktiskt betalat för...". Dagens turist i båset bredvid sitter på fönsterplats, har handväskan på sätet bredvid, ytterkläderna på sätet mittemot handväskan och slutligen resväskan på govet på ett sådant sätt att det inte går att ta sig in till den lediga platsen.