Bara lite statistik

Det är stilla lugnt på öresundståget. Nästan inga pendlare, inga affärsresenärer och turisterna är nog hemma och packar sina resväskor för tunga. Det är nog lugnet före stormen.

Man skulle kunna kalla dagens utlandsresa för Den sista resan då mayakalenderns tidtabell tydligen nått en ändstation. Det blir dock sista utlandsresan för i år om vi inte får ett ryck och åker över bron för vårt höga nöjes skull.

Det är ju populärt att summera året så här års och med lite övreslagsräkning så har jag kommi fram till föjande.
Jag har...
...cyklat över 900 km
...köpt tågbiljetter för c:a 35 000 SEK
...åkt utomlands c:a 220 gånger
...åkt över Öresundsbron c:a 440 gånger
...åkt c:a 40 000 km tåg

...tillbringat sammanlagt 3 veckor ombord på tåg

...varit försenad under 20 timmar

...blivit förhindrad av 2 möjliga bomber och ett självmord

Vi får väl se vad nästa år bjuder på.

Full i sjutton

Jag misstänker att nötkoncentrationen kommer att vara ganska hög efter Malmö C och fem av tio bokningsbara platser är redan upptagna från Kastrup. En del skulle nog kalla det elakt, men jag ser det mer som en katalysator för att få fram material till bloggen. Om jag har väskan bredvid mig och antingen sträcker ut benen diagonalt över fyrsitsaren eller lutar mig över bordet och knappar på mobilen så väljer nytillkomna nötter ett annat fyrsitsbås och med lite tur så har vi några obokade på den bokade sidan inför tågvarianten av Hela havet stormar.

På väskfronten intet nytt

Det förefaller vara lugnet före stormen. Inga större mängder julnötter eller väskor för den delen och tåget är i tid. Det måste vara något fel någonstans eller så ska man kanske inte ropa hej förrän man är över bäckenet.

Tryckeri

Den med lite minne kommer kanske ihåg insändaren om att man inte ska trycka på knappen eftetsom dörrarna öppnas ändå. Jag tror att den som var först i kön av och först i kön på när vi skulle kliva ombord på pågatåget hade läst insändaren för båda stod som fån ett långt tag eller åtminstone en sekund, vilket är ett långt tag när dörrarna inte öppnas. Det kan också vara så att den på insidan inte kände till regelverket om vem som ska trycka på knappen, men då måste man vara turist i den högre skolan. Alla känner ju till sådana självklarheter som aat man står till höger i rulltrappan, sätter sig i zick-zack ombord på tåget, släpper av alla passagerare utom en innan man kliver ombord samt att det är den på insidan som ska trycka på öppnaknappen.

Going nuts

Att kliva ombord på ett tåg i nötsäsongen kan nog jämställas med valfritt dataspel. När jag skulle kliva på i Lund och dörrarna öppnades så möttes vi av en mur av resväskor med en massa nött.., förlåt, turister som murbruk. Det var ren tur att ingen av dem med storlek 41 eller större var utfötta för då hade vi haft en situation. Dörröpningen in till första klass hade minimerats till utfött storlek 35 och vaktas av en finnig tonåring. Den finniga tonåringen täppte växelvis igen dörren till första klass och den minimala gången in till boskapsklass. Det gällde att hitta mönstret i den finniga tonåringens rörelser så att man hamnade på rätt level. Jag var lite orolig ett tag att jag skulle hamna i boskapsklass, men med en enkel kroppsfint så öppnade sig luckan till första klass.

Den här nivån bestod av en familj med tillhörande packning och för varje resa kommer svårighetsgraden att öka. Vi får se om eftermiddagens level är tuffare än denna eller om det bara är en mellanlevel med lite affärsresenärer.

Snart är det jul

Julen är den högtid då vi inte bara har nötter på bordet, utan det är en massa nötter som ska åka tåg också. Jag har börjat se några förtrupper av nötter på mornarna som åker till Kastrup för att tillbringa julen på ett varmare ställe. Nötterna har inte synts till på eftermiddagarna, än. Men det är bara en tidsfråga innan de är här.

Bara för att ni ska förstå vad det handlar om så kommer här ett litet sammandrag. Tåget jag åker på eftermiddagen kommer från Helsingör och åker från Köpenhamn H kl. 15.32 och går via Kastrup, Malmö, Lund mfl upp till Göteborg. När man kommer in i första klass-kupén är platserna till höger bokade och de till vänster obokade, men ovanför varje plats på båda sidor är det en liten skylt som förkunnar "Kan vara reserverad". Eftersom vi pendlare känner till höger-vänsterskalan så sätter vi oss till vänster och nött, förlåt, turisterna utan bokade platser sätter sig till höger. De sätter sig alltså på de bokade platserna. Ett tiotal ombordlyftna resväskor senare dyker givetvis nö... turisten med platsbokningen upp och den obokade får flytta på sig för att några resväskor senare göra om samma procedur. Givetvis står det någon i gången och rotar efter sin biljett. Någon annan är i fel vagn, men på rättplatsnummer och någon hittar inte sin biljett. När det är lagomt mycket nötter stående i gången och försöker pinka in sitt revir påbörjas en lek som heter "hitta en plats för mina väskor". Den går ut på att hitta någonstans att ha sina väskor samt att samla bonuspoäng genom att dänga väskan i huvudet på någon medpassagerare. Om man lyckas slå av någon mössan så dubbleras poängen och en nedpetade tupé ger fem gånger.

Detta sker alltså på varje station från Kastrup, så på en resa så hinner jag uppleva det fyra gånger. Om vi har riktig tur så dyker tullen upp när vi lämnat Kastrup och alla måste identifiera sina väskor, som de inte vet var de är efter att någon annan har möblerat om.

Då ska vi se

Jag var lite tidig till stationen så jag hann med ett tidigare tåg som var sent och nu är vi så sena att jag inte är lite tidig längre utan lite sen. Om jag hinner med nästa tåg får vi se se'n.

Spårändring

Andra söndagen i december är stora förvillardagen. Det är då som Trafikverket gör förändringar i tidtabeller, spårtilldelning och annat enbart för att ställa till det för oss resenärer.
Årets förvillardag har gett det resultatet att mitt Öresundståg från Lund på morgonen inte längre går från spår 1, utan spår 2. Mitt pågatåg kommer dock fortfarande in på spår 1. Detta medför att jag får åka rulltrappa två gånger till varje dag, dock är det inte lika spännande med rulltrappor som det var på Domus i Umeå i början på 70-talet. De som kommer in med mitt Öresundståg har dock fått en kraftig försämring. De kan inte springa rakt till bussen, utan måste trängas i en rulltrappa först. Med lite tur kan det ge en del intressanta situationer i framtiden.

Rapport från sillexpressen

Tåget jag åker med är nio minuter sent och består av ett tågsätt. Mitt ordinarie tåg ligger troligtvis två minuter bakom oss och har troligtvis två tågsätt. Ombord på detta tåg är vi nog alla som brukar åka med detta tåg samt vi som brukar åka med det senare tåget, förutom han som sprang i Lund och inte hann med. Det är med andra ord fullt i det här tåget och boskapsklassen har vällt in till första klass, men alla vågar inte ta steget fullt in i gången i första klass. Det står en ganska kompakt klump av resenärer den första metern in i kupén för att sedan knappt stå någon inne i kupén. Jag tycker mig se rädsla för biljettkontroll i klumpens ögon. Tänk om de upptäcker att de inte hae biljett för första klass.

Gårdagens bomb

I måndags så var det ett snille som bombhotade ett tåg i Hyllie och igår var det dags igen. Det var en misstänkt bomb ombord på ett Öresundståg på Köpenhamns centralstation. Vilket medförde att all tågtrafik på stationen stoppades och det medförde vissa konsekvenser för oss resenärer. Nu har jag fått veta vad bomben bestod av. Det var ett bilbatteri och ett par vindrutetorkarblad. Jag har hört två versioner om varför de var där. Den ena är att någon hade glömt paketet ombord och den andra är att de försökte frakta det gratis till Malmö genom att någon lämnar det ombord och någon annan plockar av det i Malmö. Oavsett vilket så gick det inte så bra, typ.

Danska medier dissar Skåne

Det är rätt så intressant att båda gratistidningarna slår på stort med  var sitt uppslag om att danska medier inte skriver im vad som händer i Skåne samtidigt som man får kämpa för att hitta en liten, liten notis om att det fanns en befarad bomb på København H igår. Att tågtrafiken till och från Köpenhamn stod helt stilla och inga Öresundståg gick över bron intresserade tydligen inte de svenska medierna. Fast det är väl en heeeelt annan sak.

I otid

Frun har inte åkt till Mölle, men väl till Stockholm så jag har skött all markservice hemma i dagarna två. Eftersom jag inte hade några möten igår så arbetade jag hemifrån, men idag är det några som vill träffa mig så då blir det den dagliga utlandsresan. Dock blir det senare utresa eftersom folk runtomkring mig inte tycker att jag ska lämna sonen på dagis innan de öppnat. De köper inte ens argumentet "När jag var i hans ålder då...". Nåväl, jag tågar en timme senare och dagen till ära yog jag vår isbit, läs bil, till Malmö för att tina upp den efter helgens snöfall (norrländska)/snöstorm (skånska)/snökaos (stockholmska). Tåget som går en timme senare påminner om en svensk på utlandssemester, dvs det är konstant fullt, även i de finare salongerna. Så idag åker jag i första klassens boskapsklass.

Klass 2 både på väder och resegaranti

Vi har haft klass 2-varning, vilket innebär att man inte plogar mer än nödvändigt. Eftersom jag förutsatte att det inte skulle var tillräckligt plogat för en cykeltur så ställde jag väckarklockan lite tidigare så att jag skulle hinna gå till tåget. Jag lämnade hemmet 20 minuter tidigare och promenerade de 2,5 km till tåget i varierat före. Tyvärr så var inte tåget och jag riktigt i synk. Jag var 10 minuter tidig och tåget var 28 minuter sent, så genomsnittligt var vi bara en kvart sena, typ. Som grädde på moset har de ändrat resegarantin från och med igår. Förr fick man en tur och returbiljett om man var 25 minuter sen, men nu får man ett värdebevis värt en halv enkelbiljett om man är 30 minuter sen. Hallå? Hur tänkte ni nu? Vad ska jag med ett värdebevis på 80 kr till när min billigaste tur och returbiljett kostar 256 kr? Det krävs alltså fyra förseningar för att ha någon nytta av dem. Bra tänkt, eller?

Snö

Hade tänkt skriva lite om snö och snökaos, men stockholmarna har det tillräckligt jobbigt ändå.

Vilsen tågvärd

Dagens minaretutrop blev inte helt korrekt. På väg ut från Hovedbangården hördes detta:

Velkommen ombord på dette Øresundstog som ska ta os til Gøteborg via bland annet Københavns lufthavn, Kastrup, Malmø, Helsingborg og Halmstad.
Welcome on board this Oeresundstrain bound for Gothenburg via Copenhagen Centralstation, Malmoe...

Undra när vi passerar Copenhagen Centralstation igen?

Dagens insändare

Insändarna i Metro fortsätter att ta upp de stora världsproblemen. Sedan ett par dagar pågår en debatt om köttätande och det senaste budet är att man ska bli halvtidsvegetarian. Hur är man halvtidsvegetarian? Räknas jag som halvtidsvegetatian om jag inte äter kött mellan måltiderna?

Dagens andra världsproblem består av folk som inte byter om efter jobbet innan de åker kollektivt. Man kan ju inte annat än hålla med. Alla dessa nissar som har kostym för att de är något på jobbet. Kan de inte lämna sin Dressman-kostym på jobbet och se ut som vanligt folk på tåget? Det är dags att ta casual Friday ett steg längre. Det är dags för Casual Freight Train.

Knapptryckning

Idag sitter jag absolut längst bak i tåget, dvs jag har den bakre lokförarhytten bakom ryggen och den avstängda öppningsknappen bredvid mig. Ganska snart efter att vi lämnat Lund så kom en turist med ryggsäck stövlande in i kupén med fokus på dörren som han trodde ledde vidare bakåt i tåget. Väl framme vid dörren tryckte han på den rödlysande knappen en gång. Jag blev lite förvånad över att han bara tryckte en gång för de flesta brukar visa sina Space invaders-skjutknappsfrekvens när dörren inte öppnas på första försöket. Turisten vände dock på klacken efter första knappteyckningen för att stanna i höjd med sätena mittemot mig. Trycka på knappen för läslampan så att den slocknar och sedan gå vidare i tåget. Är det vanligt att resenärer släcker onödigt tända lampor över platser som de inte sitter i närheten av? Eller har denne turist en knapptryckarfetish? Vad händer om denne knapptryckarfetischiske turist står framför han som skiver insändare om onödigt knapptryckande? En knapptryckningsadomasochistisk holmgång?

Knapptryckning

Idag sitter jag absolut längst bak i tåget, dvs jag har den bakre lokförarhytten bakom ryggen och den avstängda öppningsknappen bredvid mig. Ganska snart efter att vi lämnat Lund så kom en turist med ryggsäck stövlande in i kupén med fokus på dörren som han trodde ledde vidare bakåt i tåget. Väl framme vid dörren tryckte han på den rödlysande knappen en gång. Jag blev lite förvånad över att han bara tryckte en gång för de flesta brukar visa sina Space invaders-skjutknappsfrekvens när dörren inte öppnas på första försöket. Turisten vände dock på klacken efter första knappteyckningen för att stanna i höjd med sätena mittemot mig. Trycka på knappen för läslampan så att den slocknar och sedan gå vidare i tåget. Är det vanligt att resenärer släcker onödigt tända lampor över platser som de inte sitter i närheten av? Eller har denne turist en knapptryckarfetish? Vad händer om denne knapptryckarfetischiske turist står framför han som skiver insändare om onödigt knapptryckande? En knapptryckningsadomasochistisk holmgång?