Dock såg jag medtrafikanter med simultankapacitet. De kunde göra flera saker samtidigt som de körde, till exempel:
- Sminka sig
- SMS:a
- Prata i telefon
- Och inte att förglömma att peta sig i näsan
En liten blogg om hur det är att bo i ett land och arbeta i ett annat samt lite allmänna filosofiska funderingar.
Idag har jag varit på en dagstripp till Stockholm. För att göra det lite mer avancerat så flög jag från och till Kastrup och är nu på väg mot Malmö. Om det skulle vara tullkontroll och tullaren frågar var jag varit vad ska jag svara då? Ljuga och säga att jag varit på jobbet i Köpenhamn eller säga som det är att jag varit i Stockholm. Om jag är ärlig så finns det en risk att de uppfattar mig som ett "smart ass" och genomför en grundlig genomgång av mig och mina tillhörigheter.
Det är tydligen tjall på Södra stambanan mellan Lund och Eslöv. Enkelspårstrafik som det heter på tågspråk. När jag kom till Lund så var det två försenade tåg som skulle gå mot Köpenhamn från spår 2 innan mitt tåg skulle gå sju minuter senare från spår 1. Av någon outgrundlig anledning verkade alla tro på det som stod på tavlorna och gick till spår 2. Som på given signal ökade insikten hastigt hos alla när mitt ordinarie tåg rullade in på spår 1. Helt plötsligt startade någon form av massfriidrott på perrongen vid spår 2. Några verkade springa 100 m. En del försökte springa med en stil som liknade 20 km gång. Andra sprang häcklopp över resväskor. Vissa lufsade som man gör i starten av ett maratonlopp. Tyvärr såg jag unte om någon praktiserade någon av kastgrenarna med bagage eller medresenär som redskap. Det var ont im höjd- och längdhoppare, men den kanske stod lite längre bak och försökte klappa igång publiken. Själv stod jag vid spår 1 och satt bekvämt i min kupé innan de första nått till vår perrong.
I morse var det lite för populärt att åka i boskapsklass och som alltid när det är fullt där dräller det in en massa turister i första klass. För att spä på lämmeltåget ytterligare så var dörrarna närmast oss avstängda. Det var svårt att avgöra om man satt på tåget eller Strøget. Helt plötsligt får en av de vandrande turisterna för sig att han ska sitta ned. Inget ont i det, men att parkera två resväskor, en stooor och en mellan, i gången kanske inte var det smartaste draget. Speciellt om man ställer den stooora lite på tvären. Eftersom turisterna som skulle förbi var svenskar så bad de inte honom att flytta på väskorna, utan den baxade, stånkade och lyfte sina väskor över den på tvären stående väskan.
När vi kom ut på bron gjorde sig resfebern till känna hos turisten med den på tvären stående väskan. Han la den mellanstora väskan mitt i gången bakom den på tvären stående väskan. Han öppnade den mellanstora väskan och fördelade om en del attiraljer från huvudfacket till sidofacket. Omfördelningen syntes var lugn och sansad och inte av den panikartade var-har-jag-passet-typen. När den mellanstora omfördelningen var avslutad var det tydligen dags för omfördelning av lasten i den stora på tvären stående väskan. Turisten insåg nog att gången inte hade tillräckligt med utrymme för operationen så de båda väskorna transporterades till gången mellan vagnarna där den stooora väskan öppnades för omfördelning av lasten. För er som glömt miljöbeskrivningen i inledningen kan jag påminna er om att det under hela denna operation har varit ett lämmeltåg med turister i båda riktningarna med tillhörande resväskor och skrikande barn. Den omfördelande turisten har givetvis inte koll på den avstängda dörren, trots att det står på informationstavlorna, så när det är dags för avstigning på Kastrup och lämmeltågets intensitet når sin topp försöker turisten att släpa sina väskor mot strömmen och först när han nått fram till den avstängda dörren så inser han att han gått åt fel håll. Turisten gör helt om för att efter en kort stund möta lämmeltåget med ombordstigande turister. Tyvärr hade jag inte utsikt åt perronghållet, så jag vet inte om turisten hann av, om han var tvungen att åka till Tårnby eller om han fortfarande är i otakt med lämmeltåget och aldrig kommer av.
Det är nog bara för att jag råkade haspla ur mig "Det var länge sedan det var tullkontroll" tidigare idag. Väl ute på bron så stövlar en bastant tullkvinna in i vagnen och tittar bestämt på mig som sitter avslappnat på plats 11 vid fönstret i första klasskupén i vagn 31.
"Är du svensk?"
"Ja"
"Var har du varit?"
"Köpenhamn"
"Vad har du gjort där?"
"Jobbat"
"Du pendlar alltså"
"Ja"
Så lång konversation har jag aldrig haft med en tullare, så jag är inte säker på hennes intentioner med samtalet. Jag vet inte om hon tyckte att jag så suspekt ut, om hon bara var pratsjuk eller ragga på mig. Om hon försökte ragga upp mig behöver hon nog öva lite mer på framtoningen och kroppsspråket för att ens ha en chans få napp på tågen efter krogarna stängt en lördagkväll.
När jag läste på skärmarna på perrongen så skulle vagnarna 11-14 gå till Karlskrona, vagnarna 21-24 gå till Kristianstad och det fanns inga fler vagnar. Jag sitter i vagn 31. Vart går den? Fungerar den på samma sätt som spöktåget i Stockholms tunnelbana? Dvs att den transporterar själarna från de som dödats av tåg från en kyrkogård till en spökstation och om en levande hamnar på det tåget så försvinner den spårlöst.
I morse när jag klev av tåget på Köpenham C stod det "Østerport standser ikke mellem Hellerup og Kokkedal" på informationsskyltarna ovanför dörrarna. Det går inte att passera Hellerup, Kokkedal eller någon av stationerna däremellan om man åker till Østerport från centralstationen. För er som inte är så bevandrade i Själlands geografi kan man likna det med att ett tåg som står på Malmö C har "Lund stannar inte mellan Växjö och Linköping". Inte undra på att de tappar bort tåg ibland när de inte vet var stationerna ligger.
Nu har den organiserade sitta-på-min-plats bli allvarlig. Den har spridit sig till Öresundståget. Två dagar på raken har min sittplats varit upptagen. Av samma man. Inte nog med att han sitter på min plats, utan han äter persika. Det om något är väl att gå för långt. Så nu är jag förpassad till en plats på vänster sida. Mellan Malmö C och Hyllie har han som sitter diagonalt mot mig och läser City lyckats sparka på mitt knä två gånger. På Hyllie klev det omborde en kostymputte med solglasögon som inte nöjde sig med att sitta på min väskas plats, utan han ska sitta på min jacka också. Så här sitter jag uppträngd mot fönstret med av smuggelgods (lösgodis och falukorv) fyllda ryggsäck i knät. Första klass är inte vad det en gång varit. Det var bättre förr, typ för två veckor sedan.
De flesta som åkt tåg i rusningstrafik vet att det är dödsstraff om man har ryggsäcken på ryggen. Från en ganska säker källa har jag fått höra att det finns en tågvärd på pågatågen som uppviglar folk till att ha på sig ryggsäcken och hotar att avvisa resenärer om de inte gör som han säger.
En av de som åker från Dösjebro samtidigt som mig på morgonen råkade ut för ryggsäcksuppviglaren när han åkte med pågatåget 16:26 från Lund igår. Tåget bestod av ett tågsätt så det blev åtskilliga ståplatser ombord och som den rutinerade pendlaren han är tar han av sig ryggsäcken och ställer den mellan sina fötter. När tågvärlden (eftersom han verkar tro att allt kretsar kring honom så måste han ha varit tågvärld och inte tågvärd) kommer då uppmanas pendlaren att plocka upp ryggsäcken från golvet och när han inte gör det så får han veta att han inte får någon fler varning. Även de som hade matkassar var tvungna att hålla i dem. Jag tror att nästa OS-gren kommer att vara stående i tåg med matkassar och ju snyggare vurpa desto bättre poäng. Dock var det helt okej att ha stora resväskor i båsen så att det inte gick att sitta fyra där. Tågvärlden motiverade det hela med att folk kunde snubbla på väskor/kassar som stod på golvet om tåget bromsade. Jag har kanske åkt för lite tåg i mina dar, men jag tror att tågvärlden har hållit kursboken upp och ned när han läste kapitlet om väskor och säkerhet. Han måste även ha missat att det finns speciella platser för de som har mycket bagage så att de inte ska vara i vägen.
Årets värmerekord slogs igår, 32,1 grader i Lund. Jag lyckades dessutom med en dubbel filliflopp med skruv i pik. Både öresundståget och pågatåget hade trasig luftkonditionering och som grädde på moset kunde jag inte svalka mig genom att byta tåg på underjordsstationen Triangeln då jag hade ett ärende att uträtta i *trumvirvel* Lund.
Just nu är det kaos i pågatåget. Min ordinarie plats är upptagen varje morgon och det är olika personer som sitter på min plats varje morgon. Tåget är nästan fullt, trots att det fattas en massa pendlare från förra säsongen. Har det svarta hålet mellan Dösjebro och Gunnesbo flyttat norrut? Dessutom verkar de släppa ut en massa okända som sätter sig på min plats. Det här börjar bli allvarligt. Att folk försvinner på tåg är helt normalt, men att så många har satt i system att sitta på min plats är inte alls acceptabelt. Jag börja misstänka att det är en organiserad liga som tar min plats. Rätt vad det är så ligger det ett hästhuvud på min plats och sen vet man inte vad som händer.
För två veckor sedan krossades min cykel när den stod snällt vid cykelstället.
I tisdags stals min frus cykel från samma fläck som min cykel krossades.
Idag verkar det som om någon snott luftkonditioneringen från Öresundståget.
Står det i alla reseguider "Om du ska läsa kartan se till att ni står i ett gathörn och att sällskapet tar upp hela trottoaren med sina väskor."?
Det finns kvällar när man kommer ihåg att sätta i laddaren i telefonen och så finns det kväl
Om någon missat det så kan jag som snabbast nämna att Sverige slog Danmark med 24 - 22 i OS-kvartsfinalen i handboll. Som ni förstår kan det leda till vissa diplomatiska problem för mig och jag har redan sett tydliga tecken på det.
Pågatågen har hackats av danskarna. Till att börja med så visades nyheter från 23 juni på skärmarna. Tyskland hade vunnit en match i fotbolls-EM. Precis innan vi anländer till Lund så brukar vi få veta när och från vilket spår som anslutande tåg går från, men idag så räknade de upp alla tåg utom tåget till Köpenhamn.
Jag får väl undvika att kasta bensin på elden, så jag ska försöka undvika följande fraser idag.
"Ni tog ju 21 poäng i Eurovision Song Contest och igår gjorde ni 22 mål. Se det som ett steg framåt."
"Var du uppe länge igår? Jag menar, gick du och la dig klockan 24 eller redan klockan 22?"
"Var uppfanns handbollen? Va? Var det Danmark? Det kan man inte tro."
"Vad är klockan? 24 över? Åh, jag trodde att den bara var 22 över."
"ASCII-koden för bindestreck är den 23? Det är ju mellan 24 och 22." (För er som inte är så insatta i datorernas värld så är ASCII-kod en kod där varje tecken representeras av ett tal mellan 1 och 255)
På Kastrup klev det in två herrar i 70-års ålder. De satte sig ned i första klass-kupén. Den ene började pillra på sin mobil. Efter en liten stund så får jag veta att hans granne heter Klas och ska hämta dem på stationen i Karlshamn. Ganska snabbt så övergår samtalet med Klas till att vara de klassiska tunnelmonologen "Hallå! Hallå?". Så fort vi kommer ut ur tunneln så ringer han upp Klas och efter de sedvanliga hälsningsfraserna och förklarande av varför det bröts så övergår samtalet till den klassiska byta-mobilnät-monologen "Hallå! Hallå?". De är äkta turister.
Det har inte varit någon biljettkontroll sedan Kastrup, så herrarna har ännu inte fått veta att deras vagn finns i andra änden av tåget. Med lite tur så kommer det att meddelas i högtalarna efter Malmö C så jag kan rapportera hur gubbarna släpar sina resväskor genom tåget.
Det kommer ett mystiskt ljud från taket på öresundståget. När vi står stilla eller kör långsamt så låter det dom om en kabel slår på taket med jämn takt. Uppskattningsvis 2-3 slag i sekunden. Jag har inte varit med om något liknande tidigare. Missljud med jömn takt brukar komma från hjulen. Man kan inte låta bli att fundera vad som skapar detta ljud. Är det resterna av en nedriven kontaktledning som fastat i en fläkt? Är det en tekniker, som skulle ta bort den nedrivna kontaktledningen, som inte hann hoppa av innan tåget åkte och försöker få kontakt med oss? Orsaken till att det bara låter i lägre hastigheter är att teknikern måste hålla i sig när det går fort. Är det någon del från min krossade cykel som flög ut på spåret och har hamnat på tågtaket? Eller är det bara normalt bristande underhåll?
Igår när jag skulle cykla hem gick inte det. Min cykel hade blivit överkörd av någonting. Detta någonting måste ha varit ganska stort då bakgaffeln var av och framgaffekn knäckt. Med tanke på de krafter som behövs för att åstadkomma skadorna så är det inte frågan om ett pojkstreck, utan det måste vara en bil, lastbil eller något annat tungt. Den som körde detta fordon kan knappast ha missat att den körde över en cykel. Det hörs när ett metallrör går av. Cykeln hade dessutom flyttas från brottsplatsen. Vid och omkring cykelstället där jag parkerat cykeln låg resterna av lysena och justeringsskruven till handbromsen. Cykeln stod lutad mot ett annat cykelställ nere vid gången under spåren. På pakethållaren satt kedjeskyddet.
Nu skulle man kunna tro att jag är förb-d över att cykeln har gått hädan, men den går ju faktiskt att ersätta. Jag är däremot väldigt besviken på att den som tog min cykel av daga inte hade tillräckligt med ryggrad så att den lämnade en lapp med kontaktuppgifter. Om man kör på en cykel som ser ny ut (den fyllde ett år 21 juli) så hårt att det bara blir skrot av den borde man väl kunna lämna en liten notis i alla fall.
Om man funderar ett steg längre så finns det alltså någon därute som har så dålig kontroll på sitt fordon att den krossar en cykel som står i ett cykelställ. Finns det risk för att denne någon inte ser ett lekande barn nästa gång? Gör den samma sak då rafsar ihop resterna och kör sedan därifrån? Kombinationen av en fegis som inte har kontroll på sitt fordon skrämmer mig lite. Vad gör den härnäst? Kävlinge kommun, Telia, Banverket och elbolagen kanske ska kolla vad de har för kufar ute i sina fordon innan det är någit anbat än en cykel som är överkört.
Det är zombieparad på alla stationer. Perrongerna är fyllda av människor son försöker vända dygnet rätt igen. Inte ens ett stillastående tåg får dem att börja springa. De som i vanliga fall spurtar i Usain Bolt-tempo när de ser ett stillastående tåg. Tänk att några veckors semester kan få folk att tappa så mycket tempo. Är det inte meningen att man ska vara pigg och utvilad efter semestern? Vi får väl se när det riktiga pendlartempot är tillbaka. Kanske efter OS?
Det står en dansk herre med tillhörande fru inne i första klass-kupén och har sitt bagage så att det blockerar genomfarten. Eftersom de står upp och inte sitter på någon av de nitton lediga platserna så kan vi nog förutsätta att de inte har biljett för att vara i kupén. Det hindrar dem inte från att på riktigt svenskt vis tissla om hon som står ute i foajén med sin cykel och tycka att hon minsann inte får vara där.
Under tiden jag har skrivit detta så har följande hänt:
- cyklist klivit av efter en station
- biljettkontroll av tågvärd
- paret försvarar sig med att de bara ska åka två stationer
Öresundståget som jag åker hem med har slutstation Karlshamn, men det är bara de fyra sista vagnarna som går hela vägen. De övriga viker in vingarna i Kristianstad. Detta är något som konduktörerna basunerar ut med jämna mellanrum och endast i de vagnar som går till Kristianstad. För att vara säker på att alla förstått så brukar det kommuniceras på danska, svenska och swenglish/danglish.
I går var inget undantag och strax innan vi rullar in till Lund så hörs "...so you that hear this and are going to Karlshamn must go backwards in the train". Tyvärr skulle jag kliva av så jag fick inte se om det var några engelskspråkiga som gick baklänges genom tåget. Allra bäst hade varit om någon gjort en moonwalk genom alla vagnarna.
För den som missat det så tog Sverige ett silver i London igår. Jag såg fram emot att komma till jobbet och klämkäckt fråga "Å hur går det för Danmark?". Det grusades av att Danmark också tog ett silver. I skeet. Fast visst är ett silver i fälttävlan mer värt än ett i skeet. Jag menar, en sport som nästan stavas och låter som skit kan inte vara lika mycket värd som fälttävlan.