Jag är hemma när gumman min är borta, jag är borta när gumman min är hemma är devisen hos oss för tillfället. Frun åkte på kurs till Stockholm i går och kommer hem i kväll. I eftermiddag åker jag till Stockholm och kommer hem på söndag. På grund av fruns frånvaro har jag varit tvungen att lämna på dagis och därmed åkt en timme senare än normalt. I går så provade jag att åka pågatåg klockan 07:18. På mitt ordinarie tåg ligger jag nog på medelåldern i tåget, men på detta tåg höjer jag den markant. Tåget var fyllt av tuggummituggande musikspelande gymnasieelever som emellanåt utstötte läten som avslutades med typ, bah och liknande ljud. Trots den höga volymen på musiken var det svårt att gunga med i takt med musiken då de inte lyssnade på samma låt. Kommer dessa tuggummituggande individer att förvandlas i någon metamorfos till pendlande zombier som åker ett tidigare pågatåg eller kommer de att fortsätta att åka i flock, tugga tuggummi och poppa musik så att halva vagnen hör? För vi hade väl inte flockbeteende när vi var i den åldern och vårt språk var "välvårdat" och framförallt så var vi ju vuxna redan då, eller?
En liten blogg om hur det är att bo i ett land och arbeta i ett annat samt lite allmänna filosofiska funderingar.
fredag 28 september 2012
onsdag 26 september 2012
Tågvärdsinformation
I vanliga fall när vi rullar in mot Malmö C brukar det komma ett mantra "Vi ankommer strax till Malmö central. Tåg mot Ystad avgår...", men inte idag. Tydligen var dagens händelse så ovanlig att den bara måste kommuniceras i högtalarna. Det drogs en hel del på smilbanden när konduktören kungjorde "Tåget är i tid."
måndag 24 september 2012
Dagens turister
Min arbetsplats ligger i kvartet bredvid Hovedbangården och ungefär mittemellan den tidigare nämnda och Marriott hotel. Det medför att man titt som tätt råkar ut för de två nationaliteter av turister som vi har de mest fördomsfulla uppfattningen om. Högljudda amerikaner och fotograferande japaner i flock.
Dagens promenad från jobbet till stationen var inget undantag. Dock var flocken inte så stor, utan den bestod av två japaner med tillhörande systemkameror. Inget konstigt i det, men jag har lite svårt för deras motivval. De stod och fotograferade entrén till vårt cykelgarage. Om den hade varit lite spännande a la Månbas Alfa eller Blixt Gordon hade jag kunnat förstå valet. Men nu råkar detta vara en fullt normal betongvägg med en metalldörr som åker åt sidan när man dragit ett giltigt kort i därför avsedd kortläsare. Japan kanske inte är sp högteknologiskt som vi tror.
Det regnar koskit
Enligt väl initierade källor lär det ha varit kvalificerat skitväder hemmavid igår. Jag var dock i Odense som bjöd på strålande sol. En av mina pågatågskompisar påstod att det regnat 45 mm i helgen eller som någon uttryckte det "Det regnar koskit". Det där sista håller jag bara delvis med om. På cykelbanan verkar det ha regnat hästskit. Farthindren, i form av väldigt materiella hästavgaser, stod som spön i backen. Dessa farthinder finns normalt i två varianter, en stor hög och en hög utspridd i cykelbanans färdriktning. Hur dessa två varianter uppstår behövs ingen Einstein för att räkna ut. Det fanns dock en tredje variant i morse, utspridd vinkelrätt mot färdriktningen. Hur denna har uppstått är fortfarande höljt i dunkel då det är ett järnvägsspår på ena sidan och ett brant dike på andra sidan, så korsande trafik kan inte vara aktuellt. Det lutar mer åt att hästen fick vattenplaning och i den sladd som uppstod blev den helt enkelt skiträdd och då gick det som det gick. Oavsett hur den uppstått, så råkade skiten på tvären vara bredvid en ordinarie stillastående skit. Dessa två i kombination vara ett effektivt farthinder och om någon snabbcyklande pendlare inte är vaksam kan det skita sig. Så om ni läser i tidningarna om någon allvarlig singelolycka med cykel vet ni vad orsaken var.
torsdag 20 september 2012
Filosofiska funderingar från en konferens
Hur många bubblor måste det vara för att det ska kallas för skum?
På en balkong sitter det balkongräcke. I en trappa ett trappräcke. På en altan ett altanräcke. Vad kallas ett räcke som sitter på ett loft?
Vad är skillnaden på en sladd, kabel och en ledning?
onsdag 19 september 2012
Höst
Meteorologiskt sett ska inte hösten komma hit till forna Västdanmark förrän i mitten av oktober. Det hindrar dock inte att höstproblemen från att börja dyka upp. Det mest allvarliga problemet för tillfället är att hitta en lämplig plats på perrongen i Lund där jag väntar i åtta minuter på öresundståget.
Till att börja med bör jag stå så att mitten på det andra tågsättet stannar mitt framför mig så att jag inte behöver gå så långt oavsett om första klass är i mitten eller längst bak i tåget. Det dilemmat gäller oavsett säsong.
En annat i princip säsongoberoende problem är att man inte bör stå under en landningsplats för duvor då det är lätt hänt att det skiter sig, så att säga.
De som kommer ihåg tidigare höstar kanske minns att dagarna blir kortare och därmed mörkare på morgonen. Underteckad är väl ingen ungdom längre, men inte lastgammal heller. Dock har mörkerseendet försämrats med åren så det behövs lite mer ljus för att läsa en tidning, så jag måste alltså hitta en plats under en lampa, som det inte landar duvor på och är någorlunda rätt läge på perrongen, för att kunna läsa gratistidningarna medan jag väntar på tåget.
Nu skulle man tro att det var alla problem som kan uppstå när man ska läsa en tidning när man väntar på tåget, men då har man glömt att det finns något som heter höstvindar och dessa tenderar till att vara intresserade av andra sidor i tidningen än vad jag är. Så det gäller alltså att hitta en plats där det inte blåser, under en lampa utan duvflygplats strax norr om mitten på perrongen för att kunna läsa en tidning. Det tar ungefär åtta minuter att hitta en sådan plats, så jag hinner läsa framsidan på tidningen innan det är dags att stiga ombord.
tisdag 18 september 2012
Min väska känner sig kränkt
Det är så fullt på tåget att det har fullkomligt vällt in folk från boskapsklass. Det står folk i gången i första klass. Det är så fullt att min väska inte får ligga på platsen bredvid mig och den känner sig kränkt.
Två av de som vällt in från boskapsklass verkar vara på rymmen från sanatoriet. De hostar och harklar om vartannat. Inte nog med att min väska inte får ligga där den vikl, utan jag ska utsättas för en massa baciller från boskapsklass. Jag kommer säkert att insjukna i mul- och klövsjukan inom några dagar.
Trött
Det är svårt att inte dra på smilbanden när det sitter en man i mörk kostym och ögonbindel på tåget. Man får inte alls lust att köra in pekfingret i sidan på honom och skrika "sicken blåååås".
fredag 14 september 2012
På flykt
Jag hade totalt glömt att det var fredag när jag klev ombord på öresundståget i Köpenhamn. Fredag innebär att mängden turister mångdubblas vid Köpenhamn H, Kastrup och Malmö C. Det är inte ont om dem övriga dagar, så det blir en sådan mängd att landstigningen i Normandie framstår som första maj-tåget i Djursholm. Det hela gick bra till Kastrup då ett pensionärspar klev ombord och hon satte sig bredvid mig och maken mittemot henne. Efter ett tag framgick det att det var på väg till ett av de snobbigare ställena längs rutten, Båstad. Kombinationen första klass, pensionärspar, påstigning Kastrup och snobbort bådar aldrig gott eller FKPPPKSO som diagnosen heter i medicinska kretsar. De med den diagnosen tenderar till att låta världsvana, men egentligen är det bara en fråga om att hitta fel på allt och alla samt påpeka detta hela tiden. Hyacinth Bucket är en klockren FKOPPKSO. Halvägs ut på bron funderade jag allvarligt på att flytta mig till boskapsklass, även om det skulle innebära ståplats. Lite senare funderade jag på om porrsurfning på telefonen skulle räcka för att få tyst på FKPPPKSO:arna, men det skulle nog kunna ge lite andra komplikationer. Det hela slutade med att jag bytte tåg redan vid Triangeln, dvs två stationer tidigare än normalt.
Översättning
En kollega: Hvad heter Limfjorden på svensk? Klisterkanalen?
Jag önskar att jag kunnat svara "Ja" utan att skratta.
Snillen spekulerar
Tåget är fullt vilket innebär att min väska får sitta i mitt knä och det är fullt av snyltgäster i första klass. Bakom mig sitter två från boskapsklass och resonerar om de riktiga världsproblemen.
- Det här tåget är alltid fullt. Nästa är alltid tomt.
- Har det varit så hela veckan?
- Vet inte. Jag har varit ledig.
torsdag 13 september 2012
Nytt turistvapen upptäckt
I morse när jag skulle kliva av tåget såg jag en ny variant på användande av det fruktade turistvapnet kabinväska med draghandtag. Det normala använandet av detta vapen är att dra det efter sig och efter bästa förmåga försöka vara i vägen så mycket som möjligt och helst lägga krokben (fälleben för er skåningar, smålänningar och andra dialektala språvirtouser) på någon. Dagen turist hade utvecklat en osedvanligt effektiv teknik med detta handvapen. Vid ombordstigandet hade hum (maskulinformen av det könsneutrala prononenet hen) behållit draghandtaget i uppfällt läge och lyft in väskan stående i tåget. När han ska kliva av så vänder han väskan till liggande format med draghandtaget spretandes bakåt, kliver ned och går genom havet av väntande påstigande. Innan han gått genom hela havet så måste han vända sig om för att kolla något med sin medturist, varpå han smäller in draghandtaget i knäna på en väntande pendlare. Eftersom att det tar emot så måste han i sann Mr Bean-anda vända sig om för att se vad som störde hans rörelse varpå han drämmer i handtaget i knäna på en pendlare som står mittemot det första offret. Jag måste berömma denna turist för att ha lyft turistterrorns enkla vapen till en avancerad och effektiv nivå.
Duns
Jag sitter längst bak i tåget och har således den bakre förarhytten bakom en dörr. På Malmö C klev det på en man med en reflexväst med texten "Lokfomotivførerinstruktør" som låste upp dörren och gick in i den bakre förarhytten. Alldeles nyss hördes en rejäl duns där inifrån. Det var inte samtidigt med en inbromsning, så det var en helt omotiverad duns. Frågan är bara vad som hänt där inne. Kommer det att trilla ut en död man när dörrarna öppnas? Eller är dörrarna spärrade så att man måste klättra in genom fönstret? Eller har jag sett för många deckare?
onsdag 12 september 2012
Sittplatsblockering
tisdag 11 september 2012
Sittplatspåfyllning
Det finns en given turordning om var man sätter sig i ett tåg.
1. En person per två/fyrsits.
2. När det är klart så fyller man på med en i varje fyrsits och då är det viktigt att man sätter sig diagonalt mot den som sitter där.
3. Sedan fyller man på i lediga gångplatser.
4. Avslutningsvis tränger man sig in till tomma fönsterplatser.
En väska på en plats ger endast prioritet inom det aktuella steget. Ett fyllo ger prioritet genom alla steg, så om du vill ha mycket utrymme ska du se ut och lukta som ett fyllo. Då får du sitta ensam i en fyrsits i ett fullt tåg.
måndag 10 september 2012
Första klass-bingo
Om man har tråkigt när man åker i första klass kan man alltid roa sig med första klass-bingo. Reglerna är enkla. Gissa vilka som har första klass-biljett och vilka som inte har.
Min gissning på dagens innehåll:
Har inte rätt biljett
Familj från Indien, ungefär, med mamma, pappa, 12-årig son och en 2-årig parvel.
Äldre kvinna med shoppingkasse.
Har rätt biljett
Två äldre par med resväskor.
35-årig herre med mörk kostym.
Min motivering:
För familjen kostar det 90 kr extra att åka i första klass, vilket brukar vara för dyrt. Dessutom snackar de varken svenska eller danska och har frågat mig om tåget går till Köpenhamn. De har med andra ord noll koll på hur tågen går och fungerar.
Den äldre kvinnan är dagens joker. Hon kan ha rätt biljett, men det är 50-50 på det.
De äldre paren är propert klädda, dvs inga shorts, och inte tillräckligt gamla för att vara snåla.
Mannen i mörk kostym har accessoirer som kostar en hel del och det skulle inte vara förenligt med hans image att åka boskapsklass.
Tyvärr så är tåget så fullt att det blir ingen biljettkontroll, så vi får inte veta det rätta svaret.
torsdag 6 september 2012
Tjuvlyssning i första klass
Bakom mig i Lund kliver det på en herre i 55-års åldern och vad jag uppfattar som hans mor. De har typiskt turistbagage och har troligtvis biljetter till boskapsklass, men de ställer in sina väskor i första klass.
Mor: Här var det gott om plats.
Son: Sätt dig där
Mor sätter sig vid fönstret på första raden och sonen tar gångplatsen.
Mor, som troligtvis sett 1 klass-skyltarna: Det är väl inte första klass det här.
Son: Nej, det finns väl inte första klass.
Mor: Förr fanns det första, andra och tredje klass.
Son: Jo, men då var det ju ett klassamhälle.
Mor: Det står ju första klass på skyltarna.
Son: De är gamla och sitter nog kvar från tiden då det fanns första klass.
Mor: Ja, men tänk om det är första klass.
Son, som inte sett att det sitter likadana skyltar på väggen bakom honom: Det finns inte första klass och om det skulle finnas så är det säkert på andra sidan dörren.
Tyvärr blir tåget så fullt i Malmö så det blir ingen biljettkontroll över bron. Det hade varit spännande att höra sonens argumentation med konduktören med moderns vad-var-det-jag-sa-tjattrande i bakgrunden. Jag är inte säker på om jag hade kunnat hålla mig från att nynna Internationalen för att stödja sonens klasskamp.
tisdag 4 september 2012
Tekniska problem
Konduktören meddelade just "Vi har tekniska problem med tåget, men vi arbetar med att lösa dem".
Om ni är någonstans mellan Malmö och Lund och ser ett Öresundståg som det har en mekaniker hängande på utsidan med håret fladdrande i fartvinden så är det tåget som jag åker.
Lokförarljud
Jag vet inte om jag ska vara orolig, men när tåget åker två meter och sedan hörs ett "Aaaaarghhh" inifrån förarhytten så kan man lätt bli lite orolig. Särskilt om vi åker en meter vid nästa startförsök.
måndag 3 september 2012
Det här med att kliva av tåg
När man kommer fram till dörren så inser jag hur det känns att vara rockstjärna och kliva ut från hotellet. Fast utan att folkmassan skriker och det är ingen som kastar trosor på mig. Vet inte om jag ska vara besviken eller glad för det. Tyvärr så verkade det som om folkmassan hade läst mitt inlägg om hur man kliver på ett tåg, dvs de som stod först i kön började sin påstigning precis när jag påbörjar min avstigning. Det är i det här läget jag inser att jag missat en viktig detalj i ombordstigandets ädla konst. Avstigande börjar med de yttre benet och påstigande med det inre benet för att inte råka ut för ett automatiskt fälleben/krokben. För att sammanfatta resultatet utan större utsvävningar kan vi väl säga att jag hade mer rörelseenergi än han som skulle kliva ombord.
Folkmassan utanför påminde lite lätt om Röda havet när Moses ledde israeliterna genom det, med ett undantag. De som var längst bak i folkmassan tyckte inte att det behövde vara ett hål i folkmassan tills siste man passerat. Helt plötsligt står jag mitt i folkmassan, som börjar sakta röra sig mot tåget. Som tur är lyckas jag krångla mig ur folkmassan och slipper hamna i Hässleholm. Inget ont om Hässleholm, men de har inte min sons dagis där så jag får lite svårt att hämta honom.