tisdag 2 februari 2016

Pavlov hade varit stolt...

Efter gårdagens debacle så hade jag en förhoppning om att det skulle gå smidigare. Idag var jag fyra minuter före avgång framme vid ID-handlingskontrollen. I god tid med andra ord. När jag sträcker fram mitt körkort så hörs en visselpipa och med en synkronisering som hade gjort dubbla olympiska mästarna i konstsim lag avundsjuka så drar samtliga ID-handlingskontrollanter för det blå bandet och givetvis är jag på fel sida igen. Nu råkar det vara så att visselpipan tillhörde inte tåget mot Sverige, utan tåget in till Köpenhamn på det andra spåret, men det hindrade inte ID-handlingskontrollanterna att följa sina regler (som är regler) och dra för bandet så fort som de hör en visselpipa. Det dröjde c:a tjugo sekunder innan de upptäckte sitt misstag och släppte lös bandet. En normalt funtad människa hade bett om ursäkt för att man felaktigt stoppat någon, men det gör man inte för man har ju följt regeln om att när du hör en visselpipa ska du dra för bandet.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det såg ut när de tränade upp ID-handlingskontrollanterna. De står på lång rad och från en obestämd plats i rummet så hörs en visselpipa och vips drar alla för ett band. Därefter kommer tränaren och delar ut godis till de som gjorde rätt. Pavlov hade varit otroligt stolt.

måndag 1 februari 2016

Det finns nötter, idioter och så finns det de som kontrollerar id-handlingar...


Dagen till ära kommer jag nerför rullbandet på Kastrup på väg mot den danska fotograferingen av mitt körkort. Inne på perrongen står det ett tåg och jag har fyra minuter till godo innan mitt tåg ska gå. När jag sträcker fram mitt körkort till id-handlingskontrollanten vänder han sig från mig och tittar på konduktören, som precis då blåser i visselpipan, och när han vänder på huvudet igen så tar han och drar ett snöre framför mig och säger att jag får vänta på nästa tåg, som kommer tre minuter efter. Tåget som gick är nämligen 17 minuter försenat och id-handlingskontrollanten säger att det kommer ett tåg om tre minuter. Hans två närmaste kollegor instämmer och säger att “Når trillefløjten lyder ska de lukke. Regler er regler”. Jag försöker förklara för dem att om det tåg som de påstår kommer om tre minuter inte avgår i tid kommer jag att missa mitt anslutande tåg i Sverige. Det enda de kan säga är att “Regler er regler og toget var forsinket. Det kommer et tog om tre minuter”. Alla som tror att det kom ett tåg efter tre minuter räcker upp en hand. Nästa tåg kom inte efter tre minuter, utan efter *trumvirvel* fjorton minuter och avgick sexton minuter försenat, vilket innebär att *trumvirvel* jag missar min anslutning i Sverige med ganska exakt fem minuter.

Jag har tidigare skrivit att det är viktigare för dem att fotografera min ID-handling än att de som reser med tåget har en giltig ID-handling och det gäller fortfarande. Om nöte.. förlåt ID-handlingskontrollanten hade varit lite smidig hade han konstaterat att jag har ett giltigt svenskt körkort och släppt genom mig utan att fotografera det, men regler är regler. Deras regel är att de ska ta en bild av alla ID-handlingar, inte kontrollera att alla som stiger ombord på tåget har en giltig ID-handling för inresa i Sverige. Jag hävdar dock att det är den andra satsen som är den korrekta och att det hade varit mer kundvänligt att göra en snabb rimlighetsbedömning om det är sannolikt att en person med en giltig svensk ID-handling avser att illegalt ta sig in i Sverige. Bör kanske poängtera att det jag menar är att det är innehavaren av ID-handlingen som visar upp den och att den är giltig och inte att de ska göra en bedömning utifrån hur jag talar eller ser ut, utan endast att det är en giltig ID-handling och att det är rätt person som visar upp den.

Det finns i och för sig flera smidighetsaspekter i denna historia. Att skicka två på varandra följande tåg med 16-17 minuters försening när det är 20-minuterstrafik kräver nog en logik som får Försäkringskassan att blekna. Man skulle eventuellt kunna tänka sig att hålla dessa tåg i tre respektive fyra minuter till för att inte försena de som anländer i god tid (två till tre minuter före avgång måste nog anses som god tid) före ordinare avgångstid inte blir försenade.

En annan smidighetsaspekt kunde vara att istället för att fotografera alla ID-handlingar ha en “fast track” där det går snabbare om man visar upp en giltig ID-handling tillsammans med ett månadskort. Vi var trots allt cirka 20 000 som pendlade med tåg över sundet innan passkontrollerna började. Vi sundspendlare står för en ringa intäkt om 40 miljoner kronor varje år om vi förutsätter att vi köper tio månadskort à 2 000 kronor var per år. Det verkar inte som om Skånetrafiken genom sin underleverantör DSB har funderat på hur mycket som de förlorar om de inte ser till att pendlingen fungerar. Varje förlorad sundspendlare kostar dem 40 000 kr per år i förlorad intäkt och en ganska kraftig törn på förtroendet då historier som denna sprider sig som en löpeld på sociala media.

Jag har fram till nu varit ganska opåverkad av ID-kontrollerna. Det har funnits en viss förutsägbarhet i eländet och mina förseningar hittills har berott på signalfel och andra orsaker som uppkommer oavsett ID-kontroll eller inte. Idag är alltså första dagen som jag blir direkt försenad på grund av ID-kontrollen och då beror det inte på att jag är försenad eller att det är kö till kontrollen, utan att “regler är regler” och jag får trösta mig med att resegarantin löser ut (150 kr i resecheck). Skånetrafiken och DSB får å andra sidan vara nöjda med att de har fått en helt onödig bild på mitt körkort, ännu en resenär som drabbas onödigt hårt av ID-kontrollerna och framförallt detta blogginlägg som sprids viralt över nätet.

tisdag 12 januari 2016

Dag 6 - Nu sket det sig, totalt

Fram till idag har det gått smidigt, men bara för att jag har en tid att passa så skiter det sig. Jag var i god tid på Kastrup för att hinna med 16:26-tåget mot Göteborg och Landskrona, där jag har mitt möte. När jag kommer ner på perrongen runt 16:10 så har inte 16:06-tåget gått än och det förväntas avgå runt 16:15. You wish. Det visar sig att det är ett signalfel så det varken kommer eller går några tåg till eller från Kastrup. För varje minut som går så förskjuts förväntad avgångstid framåt. Vid 16:26 så börjar skärmarna växla mellan att 16:06-tåget och 16:26-tåget ska åka först. Runt 16:25 så stänger de insläppet till perrongen så att det inte blir överfullt. Med jämna mellanrum knastrar högtalarna något liknande lufthavn, signalfejl, inge tog, ta metroen, beklager.

16:53 rullar räddningen in och tre minuter senare rullar vi mot Sverige för att tio minuter senare stanna vid passkontrollen i Hyllie. Givetvis går det inte som tåget utan vi måste invänta grön signal när passkontrollen är avslutad och lämnar Hyllie 17:25, en tidpunkt då jag borde susa fram i 180 km/h mellan Lund och Landskrona, och konduktören förkunnar att Malmö C blir slutstation för detta tåg. Jippiiiie! Nu skulle man kunna tro att konduktören ropar ut vilka tåg som går från vilka perronger, men sådan kundservice ska vi inte ha utan hela tåget ska kika på skärmarna för att sedan rusa till sitt tåg. I mitt fall blev det rulltrappa upp till spår 7 för att hinna med ett annat Öresundståg vars avgångstid är 17:40. Givetvis så åker vi inte förrän 17:45, så förseningen bara växer.

När mitt möte startar, kl 18:00 befinner jag mig i tåget på obestämd plars, dvs det är kolsvart utanför och det går inte att avgöra om man är här eller där. När klockan slår 18:08 så säger det "Katsching" i och med at min försening överstiger en timme så slår resegarantin till på full effekt, så om ni hörde ett "Katsching" i utkanten av Landskrona så var det min resegaranti.

Men annars går det bra. I morgon har jag möte en timme senare i Landskrona och om jag åker samma tid så kanske jag är i tid till det mötet.

torsdag 7 januari 2016

Dag 4 - Reflexvästens dag

ID-kontrollerna går fortfarande smärtfritt på Kastrup, men idag var det reflexvästarnas dag på Hyllie. Exakt samtidigt kommer två poliser in i kupén framifrån och tre tullare och tullhund bakifrån. Hunden sniffade sig snabbt genom kupén. Det hade varit humor om hunden markerat på en polis, men inte denna gång. Efter ett par minuter till kommer ytterligare två tullare som stövlar direkt fram till mig och börjar ställa frågor med myndiga stämmor. De funderar om jag har något bagage och tappar intresset när jag bara har min lilla ryggsäck. Det visar sig att det står två väskor på bagageplatsen i kupèn och de försöker ta rätt på vem som äger dem. Efter en liten stund ger en kvinna i vestibulen sig till känna att det är hennes väskor. De två tullarna nöjer sig med några frågor innan de traskar vidare i tåget. Efter ytterligare några minuter, precis när vi rullar vidare, så kommer det ytterligare två tullare som börjar ställa frågor om samma väskor. Det börjar på bli lite tjatigt, men jag håller mig lugn och börjar inte domdera om hur länge jag har rest och andra oväsentligheter som turister emellanåt gör.

onsdag 6 januari 2016

Dag 3 - Turistens klagan och klagan på turister

Tydligen ska alla svenska jullovsfirare åka hem idag med väskor, gnäll och allt annat som hör till turisterna. Som alla vet kontrollerar tågoperatören, som det så fint heter, att alla passagerare har en giltig ID-handling och väl i Sverige så kontrollerar Polisen att den gäller för inresa till Sverige. Väl framme i Sverige så kommer en svesnk polis in i kupén för kontroll av ID-handlingarna. En turist, som jag betvivlar har första klass-biljett, kläcker direkt ur sig "Igen, det är femte gången nu". Polisen svarar sansat "Det är möjligt, men det är första gången i Sverige". Turisten klagar vidare över att det är besvärligt, onödigt och att man inte borde göra det. Polisen svarar lugnt att det får turisten ta upp med någon annan för de Polisen följer bara de lagar och förordningar som är beslutade.

Det måste vara jobbigt att som turist vara tvungen visa legitimationshandling när man åker hem från semestern. Det kan ju int vara värre att vara tvungen att visa legitimationshandling varje dag när man åker från jobbet. Eller oron över att man skulle tappa körkortet när man är på jobbet och inte komma hem för att man inte har en legitimationshandling. Tänk så enkelt det är för oss pendlare att uppsöka den svenska ambassaden för att komma hem. Eller ringa hem och be att de sätter sig i bilen och kör 70 km enkel väg  och betala 194 kr i broavgift med mitt pass för att jag ska ta mig hem från jobbet. Nä, stackars turister som måste visa sitt pass en gång om året och måste spy galla över allt och alla om det.

Under tiden som jag har skrivit detta så har det varit biljettkontroll och mycket riktigt saknade turisten första klass-biljett och dessutom satt han på fel tåg (Han ska till Göteborg, men åkt tåget till Kalmar). När konduktören påpekar att turisten inte har första klass-biljett så kommer nästa kaskad av galla. Att man inte får sitta var man vill, att man rest i 22 timmar, att det är ynkligt att kräva extra betalt osv. Nu nådde mängden galla över min toleransnivå så jag kunde inte låta bli att påpeka att det finns de som betalar extra för lugn och ro och det vore önskvärt att han lämnade kupén utan att bråka. Det föll inte riktigt i god jord hos turisten, utan det kom "Nu lugnar du ner dig och att gnälla över några kronor. Pft." och några ytterligare okvädesord. När orosmomentet väl lämnat kupén kom konduktören och tackade mig för stödet. Så konduktören och jag har nog samma erfarenhet av turister.

tisdag 5 januari 2016

Dag 2 - Sockerpiller för regeringen

På västfronten intet nytt. De dubbla ID-kontrollerna påverkar mig inte nämnvärt. Det beror i och för sig på att jag sedan en dryg månad har ett ordinarie byte på Kastrup och det enda som har tillkommit för mig är den dagliga fotograferingen. Jag åker med ett tåg tidigare än innan passkontroller och flytt, men förlorar varken arbetstid eller fritid då jag kommer tio minuter tidigare till jobbet på morgonen och går tio minuter tidigare på eftermiddagen.

Det är lite si och så med den faktiska kontrollen av ID-handlingen. Bägge dagarna har vakterna fokuserat mer på att ta en bild på mitt körkort än att kontrollera att det är mitt körkort och att det är giltigt. Med andra ord så är det en skenkontroll som görs och ett sockerpiller för Sverige. Själva kontrollen fungerar inte, men effekten uppnås ändå.

måndag 4 januari 2016

Första passagen

Så var första ID-kontrollen på Kastrup avklarad. Ingen nämnvärd kö, men en massa reflexvästbeklädda vakter som fotograferar ID-handlingar med mobiltelefoner i dåliga ljusförhållanden. Det bästa eller snarare det sämsta var att det står några vakter som en andra försvarslinje. En av de bakre soldaterna hade inte full fokus. När jag hade kontrollerats i den första försvarslinjen så sträckte jag ut lite extra för att snabbt ta mig framåt till första klass-kupén på tåget som rullade in på perrongen. Den inte allt för alerte ID-kontrollanten sög tag i min arm och frågade med barsk dansk stämma om jag hade visat ID-handling. Eftersom att jag hade körkortet i handen så visade jag snabbt upp det och han släppte mig utan kommentar. Hans kollegor som såg det hela såg ut att skämmas lite över sin "trigger-happy" kollega. Jag får vara glad att han inte är utbildad av den amerikanska polisen och skjuter först och frågar sen.