Pavlov hade varit stolt...

Efter gårdagens debacle så hade jag en förhoppning om att det skulle gå smidigare. Idag var jag fyra minuter före avgång framme vid ID-handlingskontrollen. I god tid med andra ord. När jag sträcker fram mitt körkort så hörs en visselpipa och med en synkronisering som hade gjort dubbla olympiska mästarna i konstsim lag avundsjuka så drar samtliga ID-handlingskontrollanter för det blå bandet och givetvis är jag på fel sida igen. Nu råkar det vara så att visselpipan tillhörde inte tåget mot Sverige, utan tåget in till Köpenhamn på det andra spåret, men det hindrade inte ID-handlingskontrollanterna att följa sina regler (som är regler) och dra för bandet så fort som de hör en visselpipa. Det dröjde c:a tjugo sekunder innan de upptäckte sitt misstag och släppte lös bandet. En normalt funtad människa hade bett om ursäkt för att man felaktigt stoppat någon, men det gör man inte för man har ju följt regeln om att när du hör en visselpipa ska du dra för bandet.

Jag kan inte låta bli att fundera på hur det såg ut när de tränade upp ID-handlingskontrollanterna. De står på lång rad och från en obestämd plats i rummet så hörs en visselpipa och vips drar alla för ett band. Därefter kommer tränaren och delar ut godis till de som gjorde rätt. Pavlov hade varit otroligt stolt.

Det finns nötter, idioter och så finns det de som kontrollerar id-handlingar...

Dagen till ära kommer jag nerför rullbandet på Kastrup på väg mot den danska fotograferingen av mitt körkort. Inne på perrongen står det ett tåg och jag har fyra minuter till godo innan mitt tåg ska gå. När jag sträcker fram mitt körkort till id-handlingskontrollanten vänder han sig från mig och tittar på konduktören, som precis då blåser i visselpipan, och när han vänder på huvudet igen så tar han och drar ett snöre framför mig och säger att jag får vänta på nästa tåg, som kommer tre minuter efter. Tåget som gick är nämligen 17 minuter försenat och id-handlingskontrollanten säger att det kommer ett tåg om tre minuter. Hans två närmaste kollegor instämmer och säger att “Når trillefløjten lyder ska de lukke. Regler er regler”. Jag försöker förklara för dem att om det tåg som de påstår kommer om tre minuter inte avgår i tid kommer jag att missa mitt anslutande tåg i Sverige. Det enda de kan säga är att “Regler er regler og toget var forsinket. Det kommer et tog om tre minuter”. Alla som tror att det kom ett tåg efter tre minuter räcker upp en hand. Nästa tåg kom inte efter tre minuter, utan efter *trumvirvel* fjorton minuter och avgick sexton minuter försenat, vilket innebär att *trumvirvel* jag missar min anslutning i Sverige med ganska exakt fem minuter.

Jag har tidigare skrivit att det är viktigare för dem att fotografera min ID-handling än att de som reser med tåget har en giltig ID-handling och det gäller fortfarande. Om nöte.. förlåt ID-handlingskontrollanten hade varit lite smidig hade han konstaterat att jag har ett giltigt svenskt körkort och släppt genom mig utan att fotografera det, men regler är regler. Deras regel är att de ska ta en bild av alla ID-handlingar, inte kontrollera att alla som stiger ombord på tåget har en giltig ID-handling för inresa i Sverige. Jag hävdar dock att det är den andra satsen som är den korrekta och att det hade varit mer kundvänligt att göra en snabb rimlighetsbedömning om det är sannolikt att en person med en giltig svensk ID-handling avser att illegalt ta sig in i Sverige. Bör kanske poängtera att det jag menar är att det är innehavaren av ID-handlingen som visar upp den och att den är giltig och inte att de ska göra en bedömning utifrån hur jag talar eller ser ut, utan endast att det är en giltig ID-handling och att det är rätt person som visar upp den.

Det finns i och för sig flera smidighetsaspekter i denna historia. Att skicka två på varandra följande tåg med 16-17 minuters försening när det är 20-minuterstrafik kräver nog en logik som får Försäkringskassan att blekna. Man skulle eventuellt kunna tänka sig att hålla dessa tåg i tre respektive fyra minuter till för att inte försena de som anländer i god tid (två till tre minuter före avgång måste nog anses som god tid) före ordinare avgångstid inte blir försenade.

En annan smidighetsaspekt kunde vara att istället för att fotografera alla ID-handlingar ha en “fast track” där det går snabbare om man visar upp en giltig ID-handling tillsammans med ett månadskort. Vi var trots allt cirka 20 000 som pendlade med tåg över sundet innan passkontrollerna började. Vi sundspendlare står för en ringa intäkt om 40 miljoner kronor varje år om vi förutsätter att vi köper tio månadskort à 2 000 kronor var per år. Det verkar inte som om Skånetrafiken genom sin underleverantör DSB har funderat på hur mycket som de förlorar om de inte ser till att pendlingen fungerar. Varje förlorad sundspendlare kostar dem 40 000 kr per år i förlorad intäkt och en ganska kraftig törn på förtroendet då historier som denna sprider sig som en löpeld på sociala media.

Jag har fram till nu varit ganska opåverkad av ID-kontrollerna. Det har funnits en viss förutsägbarhet i eländet och mina förseningar hittills har berott på signalfel och andra orsaker som uppkommer oavsett ID-kontroll eller inte. Idag är alltså första dagen som jag blir direkt försenad på grund av ID-kontrollen och då beror det inte på att jag är försenad eller att det är kö till kontrollen, utan att “regler är regler” och jag får trösta mig med att resegarantin löser ut (150 kr i resecheck). Skånetrafiken och DSB får å andra sidan vara nöjda med att de har fått en helt onödig bild på mitt körkort, ännu en resenär som drabbas onödigt hårt av ID-kontrollerna och framförallt detta blogginlägg som sprids viralt över nätet.

Dag 6 - Nu sket det sig, totalt

Fram till idag har det gått smidigt, men bara för att jag har en tid att passa så skiter det sig. Jag var i god tid på Kastrup för att hinna med 16:26-tåget mot Göteborg och Landskrona, där jag har mitt möte. När jag kommer ner på perrongen runt 16:10 så har inte 16:06-tåget gått än och det förväntas avgå runt 16:15. You wish. Det visar sig att det är ett signalfel så det varken kommer eller går några tåg till eller från Kastrup. För varje minut som går så förskjuts förväntad avgångstid framåt. Vid 16:26 så börjar skärmarna växla mellan att 16:06-tåget och 16:26-tåget ska åka först. Runt 16:25 så stänger de insläppet till perrongen så att det inte blir överfullt. Med jämna mellanrum knastrar högtalarna något liknande lufthavn, signalfejl, inge tog, ta metroen, beklager.

16:53 rullar räddningen in och tre minuter senare rullar vi mot Sverige för att tio minuter senare stanna vid passkontrollen i Hyllie. Givetvis går det inte som tåget utan vi måste invänta grön signal när passkontrollen är avslutad och lämnar Hyllie 17:25, en tidpunkt då jag borde susa fram i 180 km/h mellan Lund och Landskrona, och konduktören förkunnar att Malmö C blir slutstation för detta tåg. Jippiiiie! Nu skulle man kunna tro att konduktören ropar ut vilka tåg som går från vilka perronger, men sådan kundservice ska vi inte ha utan hela tåget ska kika på skärmarna för att sedan rusa till sitt tåg. I mitt fall blev det rulltrappa upp till spår 7 för att hinna med ett annat Öresundståg vars avgångstid är 17:40. Givetvis så åker vi inte förrän 17:45, så förseningen bara växer.

När mitt möte startar, kl 18:00 befinner jag mig i tåget på obestämd plars, dvs det är kolsvart utanför och det går inte att avgöra om man är här eller där. När klockan slår 18:08 så säger det "Katsching" i och med at min försening överstiger en timme så slår resegarantin till på full effekt, så om ni hörde ett "Katsching" i utkanten av Landskrona så var det min resegaranti.

Men annars går det bra. I morgon har jag möte en timme senare i Landskrona och om jag åker samma tid så kanske jag är i tid till det mötet.

Dag 4 - Reflexvästens dag

ID-kontrollerna går fortfarande smärtfritt på Kastrup, men idag var det reflexvästarnas dag på Hyllie. Exakt samtidigt kommer två poliser in i kupén framifrån och tre tullare och tullhund bakifrån. Hunden sniffade sig snabbt genom kupén. Det hade varit humor om hunden markerat på en polis, men inte denna gång. Efter ett par minuter till kommer ytterligare två tullare som stövlar direkt fram till mig och börjar ställa frågor med myndiga stämmor. De funderar om jag har något bagage och tappar intresset när jag bara har min lilla ryggsäck. Det visar sig att det står två väskor på bagageplatsen i kupèn och de försöker ta rätt på vem som äger dem. Efter en liten stund ger en kvinna i vestibulen sig till känna att det är hennes väskor. De två tullarna nöjer sig med några frågor innan de traskar vidare i tåget. Efter ytterligare några minuter, precis när vi rullar vidare, så kommer det ytterligare två tullare som börjar ställa frågor om samma väskor. Det börjar på bli lite tjatigt, men jag håller mig lugn och börjar inte domdera om hur länge jag har rest och andra oväsentligheter som turister emellanåt gör.

Dag 3 - Turistens klagan och klagan på turister

Tydligen ska alla svenska jullovsfirare åka hem idag med väskor, gnäll och allt annat som hör till turisterna. Som alla vet kontrollerar tågoperatören, som det så fint heter, att alla passagerare har en giltig ID-handling och väl i Sverige så kontrollerar Polisen att den gäller för inresa till Sverige. Väl framme i Sverige så kommer en svesnk polis in i kupén för kontroll av ID-handlingarna. En turist, som jag betvivlar har första klass-biljett, kläcker direkt ur sig "Igen, det är femte gången nu". Polisen svarar sansat "Det är möjligt, men det är första gången i Sverige". Turisten klagar vidare över att det är besvärligt, onödigt och att man inte borde göra det. Polisen svarar lugnt att det får turisten ta upp med någon annan för de Polisen följer bara de lagar och förordningar som är beslutade.

Det måste vara jobbigt att som turist vara tvungen visa legitimationshandling när man åker hem från semestern. Det kan ju int vara värre att vara tvungen att visa legitimationshandling varje dag när man åker från jobbet. Eller oron över att man skulle tappa körkortet när man är på jobbet och inte komma hem för att man inte har en legitimationshandling. Tänk så enkelt det är för oss pendlare att uppsöka den svenska ambassaden för att komma hem. Eller ringa hem och be att de sätter sig i bilen och kör 70 km enkel väg  och betala 194 kr i broavgift med mitt pass för att jag ska ta mig hem från jobbet. Nä, stackars turister som måste visa sitt pass en gång om året och måste spy galla över allt och alla om det.

Under tiden som jag har skrivit detta så har det varit biljettkontroll och mycket riktigt saknade turisten första klass-biljett och dessutom satt han på fel tåg (Han ska till Göteborg, men åkt tåget till Kalmar). När konduktören påpekar att turisten inte har första klass-biljett så kommer nästa kaskad av galla. Att man inte får sitta var man vill, att man rest i 22 timmar, att det är ynkligt att kräva extra betalt osv. Nu nådde mängden galla över min toleransnivå så jag kunde inte låta bli att påpeka att det finns de som betalar extra för lugn och ro och det vore önskvärt att han lämnade kupén utan att bråka. Det föll inte riktigt i god jord hos turisten, utan det kom "Nu lugnar du ner dig och att gnälla över några kronor. Pft." och några ytterligare okvädesord. När orosmomentet väl lämnat kupén kom konduktören och tackade mig för stödet. Så konduktören och jag har nog samma erfarenhet av turister.

Dag 2 - Sockerpiller för regeringen

På västfronten intet nytt. De dubbla ID-kontrollerna påverkar mig inte nämnvärt. Det beror i och för sig på att jag sedan en dryg månad har ett ordinarie byte på Kastrup och det enda som har tillkommit för mig är den dagliga fotograferingen. Jag åker med ett tåg tidigare än innan passkontroller och flytt, men förlorar varken arbetstid eller fritid då jag kommer tio minuter tidigare till jobbet på morgonen och går tio minuter tidigare på eftermiddagen.

Det är lite si och så med den faktiska kontrollen av ID-handlingen. Bägge dagarna har vakterna fokuserat mer på att ta en bild på mitt körkort än att kontrollera att det är mitt körkort och att det är giltigt. Med andra ord så är det en skenkontroll som görs och ett sockerpiller för Sverige. Själva kontrollen fungerar inte, men effekten uppnås ändå.

Första passagen

Så var första ID-kontrollen på Kastrup avklarad. Ingen nämnvärd kö, men en massa reflexvästbeklädda vakter som fotograferar ID-handlingar med mobiltelefoner i dåliga ljusförhållanden. Det bästa eller snarare det sämsta var att det står några vakter som en andra försvarslinje. En av de bakre soldaterna hade inte full fokus. När jag hade kontrollerats i den första försvarslinjen så sträckte jag ut lite extra för att snabbt ta mig framåt till första klass-kupén på tåget som rullade in på perrongen. Den inte allt för alerte ID-kontrollanten sög tag i min arm och frågade med barsk dansk stämma om jag hade visat ID-handling. Eftersom att jag hade körkortet i handen så visade jag snabbt upp det och han släppte mig utan kommentar. Hans kollegor som såg det hela såg ut att skämmas lite över sin "trigger-happy" kollega. Jag får vara glad att han inte är utbildad av den amerikanska polisen och skjuter först och frågar sen.

Dags att sparka igång bloggen igen...

Det är nästan två år sedan jag skrev något i denna blogg. Uppehållet har mest berott på att jag haft lite idétorka eller snarare att jag kände att det bara blev variationer på samma tema. Men nu kan det vara dags att rapportera från gränskontrollen mellan Danmark och Sverige. Egentligen har det inte hänt så mycket på dessa två år mer än att min arbetsplats flyttade 30 november i år från centrala Köpenhamn ut till ett område inte långt från Kastrups flygplats. Det har resulterat i att jag hoppar av Öresundståget på Kastrup varje dag och löper 110 m häck över turisternas resväskor till Metron för att åka två stationer innan jag är på jobbet.

Med anledning av flytten av arbetsplats har jag övervägt att inte köpa första klass-biljett längre då jag kan åka med Pågatåg ända till sista stationen i Sverige och endast åka över bron med Öresundståget, som har första klass. Det skulle bli en resa på 12 minuter i boskapsklass och det kan man nästan överleva, tror jag. Tyvärr vet jag inte hur det kommer att fungera från och med måndag när jag ska börja jobba efter julledigheten och just nu så över väger jag att ta första klass en månad till för att se hur fulla tågen blir och ha möjligheten att sitta i en relativt lugn första klass-kupé mellan Lund och Kastrup, men vi får se.

På måndag är det så dags för att börja jobba och testa de nya ID-kontrollerna på Kastrup. Vi syns då och Gott Nytt År.

Fokuserad

Om någon lägger krokben/fälleben på dig och nästa ger dig en kroppstackling kanske du borde fundera på om du kanske skulle ha väntat med att kliva på tåget innan de avstigande klivit av. Fast det kanske är svårt att uppfatta när du pratar i mobilen.

Det var bättre förr-dagen

Idag råder förvirringens måndag på perrongerna i Sverige och Danmark. I helgen förändrades nämligen tågplanen (Trafikverkets tidtabell över alla tåg in i minsta detalj) och det skapar förvirring hos vanemänniskorna. Mina upptäckter hittills är:

- 5:09 och 6:09-tågen från Dösjebro mot Helsingborg/Ängelholm har gått hädan

- I Dösjebro svischar ett tomt pågatåg förbi söderut på fel spår vid 6:15. Kan det vara så att de ställt in 6:09-tåget norrut för att kunna köra ett tomt tåg söderut?

- I Kävlinge möter vi ett X2000 mot Göteborg.

- 6:42-tåget från Lund mot Hässleholm går 6:41. Detta tåg måste vara något speciellt då det är det enda tåg vars spår och avgångstid kungörs i högtalarna varje morgon på Lund C.

- Mitt öresundståg går återigen från spår 1, vilket gör att jag slipper åka rulltrappa. Nackdelen är att jag inte passerar gratistidningarn utan måste gå minst 20 meter extra för att få  mina gratistidningar.

Tigerjakten i bilder

Jag tog en kvällspromenad med kameran för att dokumentera Sven-Bodilz framfart i vår lilla skog och så här ser cykelstigen ut för tillfället.

Vi kommer till ett träd. Vi kan inte cykla under det. Vi kan inte cykla över det. Vi kan inte cykla genom det. Vi måste cykla runt det.

Vi kommer till ett träd. Vi kan inte cykla runt det. Vi kan inte cykla över det. Vi kan inte cykla genom det. Vi måste cykla under det.

 Vi kommer till ett träd. Vi kan inte cykla runt det. Vi kan inte cykla under det. Vi kan inte cykla genom det. Vi måste cykla över det.

I Sven-Bodils fotspår

När man bor i gränstrakter blir det emellanåt svårt att veta vad saker och ting heter. Stormen som härjade förra veckan hette Sven i Sverige och Bodil i Danmark. Med risk för att någon tror att man snackar om ett dansband får vi sundspendlare snacka om Sven-Bodilz framfart.

Sven-Bodil eller snarare Sven har lämnat en del spår efter sig. Min cykeltur genom skogen i morse blev spännande. Det är en cykelväg utan belysning så man är tvungen att förlita sig på cykelljuset, som slocknar när man stannar. Merparten av cykelbanan var täckt av grenar och kvistar av varierande storlek. Efter 250 meter låg första nedfallna trädets krona ner över cykelbanan. En snabb undanmanöver till vänster ut i riktiga skogen löste problemet. Efter ytterligare 100 meter kom nästa hinder, ett avspärrningsband. Jag har alltså kommit mer än halvvägs och får en kilometers extra väg om jag ska vända om och ta en alternativ väg. Min tidtabell tillåter inte riktigt det. En snabb okulär besiktning av det avspärrade området genom att jucka cykeln framåt och bakåt för att belysa katastrofområdet visar att det avspärrade området är cirka 15 meter långt och mitt i området ligger en spenslig bok med rötter till höger och kronan till vänster i en annan bok. Beslutet blir att trotsa avspärrningen och cykla under boken. Det svåraste hindret i avspärrningen var avspärrningen som fastnade i barnsitsen. När de två avspärrningarna hade forcerats dröjde det inte länge för nästa hinder uppdagade sig, en redig fura som kan bli en hel hög med fyrtumsplankor. Den var så pass stor att jag började tro att jag var på tigerjakt. Jag kunde inte gå under den. Jag kunde inte gå runt de. Jag kunde inte gå genom den. Jag var tvungen att lyfta cykeln över den. När furan var forcerad var det rena cykelturen till stationen. De enda kvarvarande spåren var några frigolitskivor låg utspridda längsvägen långt från närmsta byggarbetsplats.

Väl framme i Lund kom nästa spår efter Sven. När jag nådde fram till hindret kändes det som om det var omöjligt att forcera det. Skulle man våga? Efter moget övervägande tog jag steget fram och gick ned för rulltrappan ned till spår 2 som stod stilla.

Kollisionsvarning

Mina mornar är inte alls inrutade och jag inte alls samma saker varje morgon. Oh nej. I morse tog jag rulltrappan upp från spår 1 i stället för trappan som jag brukar, så det så. Ner till spår 2 tog jag rulltrappan som vanligt. Det är nämligen svårt att ta trappan då det inte finns någon vanlig trappa. Väl nere på spår två påbörjas läsningen av gratistidningarna inne i rulltrappsvestibulen för att undvika ofrivilligt bläddrande. När tåget rullar in så sticker man försiktigt fram näsan. Orsaken till det försiktiga näsframstickandet är att jag hör tåget i lagom tid för att komma ut från rulltrappsvestibulen precis när tågets front passerar och om jag rusar ut kan jag orsaka onödig underklädestvätt hos lokföraren som kan hicka till och tro att det är en hoppare som dyker upp. När tåget fortfarande rullar in så är fokus på att utröna om första klass-kupén befinner sig mitt i eller längst bak i tåget. I händelse av att den befinner sig mitt i tåget så är det en kort promenad om tio meter i tågets färdriktning, men om den befinner sig längst bak så är det en rask promenad om en halv tåglängd. Promenaden måste vara rask då näst sista dörren måste ha passerats innan avstigningen påbörjas för att inte fastna i lämmeltåget mot bussarna. De senaste veckorna har en fara dykt upp under den raska promenaden. En man som tydligen jagar den tysta kupén står halvvägs till tågets bakdel och gör motsvarande raska promenad i motsatt riktning jämfört med mig. Så om någon råkar se en kollision mellan två raskt promenerande herrar vid spår 2 cirka 06:39 i höjd med gångbron så är sannolikheten hög att den som gick i riktning mot Eslöv är jag.

Hundlikt beteende

Det piper om dörrarna i tåget och tågvärden står i dörren närmast mig. Tåg värden kommunicerar med en resenär eller hund på perrongen:

- Skynda dig hit!

- Spring hit!

- Hit!

- Spring!

- Hit!

- Hit!

- Spring!

- Hiiit!

- HIIIIIIT!

Tyvärr såg jag inte om hunden/resenären belönades med godis efter att ha följt kommando.

Dagens insändare

Insändarna i gratistidningarna håller inte riktigt samma klass som de i DN och Svenskan. Argumentation, språk och ämnesval lämnar ofta mer att önska och dagens guldkorn är hämtade från ämnesvalskategorin.

Varför använder svenskar veckonummer? Det är helt onödigt då vi har månader och dagar som vi räknar. Gemene man har inte koll på vilken vecka det är och dessutom skulle vikingarna inte ha kunnat synkroniserat sina attacker om de hade använt veckonummer. Att räkna veckor orsakade surströmmingens tillkomst. - En berörd klagare

Varför säger man klockan fyra på morgonen? Det är natt mellan 00 och 06, morgon 06 till 12, eftermiddag 12 till 18 och kväll mellan 18 och 00. - Johan

Jag undrar bara vad Johan gör en förmiddag som denna och om det är 28 dagar, fyra veckor eller en knapp månad till jul på ett ungefär.

Statistisk fundering

Tänk vad mycket som sker i genomsnitt och hur ofta det sker. Om vi för enkelhetens skull säger att vi är sju miljarder människor på jorden så innebär det att saker som vi i genomsnitt gör en gång per dygn utförs av 81 000 personer varje sekund eller hela Kristianstads kommun, saker vi gör tio gånger per dygn blir hela Stockholms kommun,  gånger blir Stockholms län och hundra gånger blir knappt hela Sverige.

Om vi nu börjar tänka på saker som alla människor gör så händer det rätt så mycket just nu. Säg att vi kliar oss i röven i genomsnitt en gång per dag. Om vi kunde outsourca rövkliandet så kunde Kristianstads kommun göra det hela tiden och vi andra slapp. Om vi fiser tio gånger per dygn kan vi outsorca det till Stockholm och det kanske är tur att vi inte kan outsorca det. Det kanske är tur att vi inte optimerar samhället fullt ut, men det är intressant att varje sekund vaknar motsvarande hela Kristianstads kommun från sin dygnsvila och lika många påbörjar sin dygnsvila. Tyvärr är det inte lika många som äter sig mätt på frukost just nu eller lunch eller middag. Vi är nog inte så unika som vi tror, utan när du fiser så gör hela Stockholm det också.

Ryggsäcksterrorist

Det är kaos i tågtrafiken och jag har gjort en akut omplanering av min resa och befinner mig stående ombord på ett pågatåg mellan Malmö och Lund. Det är inte sillaexpressen, men eftersom jag är ung och pigg (mest och) så står jag snällt i vestibulen. Det gör även en kvinna som är närmare 60 än 50 och hon har ryggsäck. Jag är fullt medveten om att hon har en ryggsäck, men jag är inte så säker på att hon är medveten om det. Det kan vara så att hennes mamma har hängt på henne ryggsäcken och sagt att hon inte får prata med främmande män. Denna kvinnar har tappert och helt utan vetskap om det försökt slå telefonen ur näven på mig ett antal gånger genom att vrida på sig. Där till har hon lutat sig bakåt så att ryggsäcken utövat ett kraftigt tryck mot min bringa och hade det inte varit för ryggsäcksdistansen hade jag trott att hon gjorde sexuella närmanden. Nu kan man ju tycka att den bloggande gnällspiken skulle kunna flytta på sig, men man skulle kunna uttrycka det som att jag är väldigt instängd i ett hörn. Sedan är jag ju svensk, så det är viktigare att gnälla än att åtgärda.

När hon skulle kliva av i Lund höll jag i hennes ena ryggsäcksrem när dörrarna öppnades och...

Perronglöpare

Normala res... Vanliga resenärer springer efter stillastående tåg oavsett om tåget stängt dörrarna eller har fem minuter till avgång. Idag var det en ovanlig resenär på perrongen i Lund. Med ryggsäck och ett skidfodral a la Stig-Helmer gick han sakteliga längs perrongen för södergående tåg, dvs tåg mot de snösäkra skidorterna Malmö, Köpenhamn och Helsingör. Det är inte ett tåg i sikte på hela stationen, men pågatåget mot Eslöv förväntas anlända om en dryg minut, när Stig-Helmer helt plötsligt vänder rusar längs perrongen och tar rulltrappan upp från perrongen. Vart sprang han? Bussen till Staffanstorp? Vilken var hans slutdestination? Brösarps backar? Var han 10 månader sen eller 2 månader tidig? Om någon ser Stig-Helmer någonstans i Sverige eller Danmark hojta till så vi får fortsättningen.

Turisten och väskan

För ett tag sedan fick jag några minuter över i Lund och passade på att göra några ärenden i centrum. För att ta sig till centrum från spår 5 så är det en kort promenad i en kulvert och en helt vanlig trappa innan man når torget framför stationen. Denna trappa är bred och cirka 25 steg lång. På väg uppför trappan är en turist med en stor resväska som verkar innehålla en samling stenar. Turisten håller väskan till höger om sig och kompenserar väskans tyngd genom att luta sig kraftigt till vänster. Om turisten hade haft en gul jacka hade den sett ut som en ostkrok med resväska. Färden uppför trappan börjar diskret till höger, men den kraftiga ostkrokslutningen och förskjutningen av tyngdpunkten gör att färden uppför trappan inte följer trappans riktning. När knapoa två tredjedelar av trappan är avverkade så har ostkroken nått den vänstra väggen och möjligheten att ta balanssteg till vänster upphör. När denna möjlighet till utjämning försvinner övergår transporten till en kamp mot tyngdkraften. Den numera före detta ostkroken försöker ta sig uppåt och åt höger i trappan, men Newton och väskan strävar nedåt. F.d. ostkroken kompenserar med ett balanssteg åt höger med vänster fot och erhåller ett litet utrymme till vänster som är tillräckligt stort för att återta ostkroksformen och därmed makten över väskans färdriktning. Detta maktövertagande håller endast i sig i ett trappsteg då väggen återigen ger Newton ett övertag följt av ett översteg till höger för att uppnå balans. Denna dans upprepar sig för varje kvarvarande trappsteg och avslutas med en kraftig duns när väskan med stensamlingen ställs i viloläge på golvet i biljetthallen följt av en utandning som får Simone att vara en västanbris. Sa jag att hissen finns till höger om trappan.

Spöktåg

Jag åker nog med ett spöktåg. På perrongskylten på Hyllie står det "För tillfället inga tåg aktuella för visning". Så vårt tåg syns nog inte.